DETAILU NOTISIA


Planu 2027-2030: Hasa’e Kualidade Moris Povu

Pineapple

DILI, 14 Juilu 2026, GKI—Vise-Primeiru-Ministru, Ministru Koordenadór ba Asuntu Sosiál no Ministru Dezenvolvimentu Rurál no Abitasaun Komunitária, Mariano Sabino Assanami, hatete Governu sei fó prioridade ba hamenus malnutrisaun, hadi'a kualidade edukasaun no kria oportunidade empregu iha orientasaun Planu Médiu Prazu (PMP) 2027–2030, hodi dezenvolve kapitál umanu no hasa'e kualidade moris povu nian.

Assanami hatutan,  orientasaun Planu Médiu Prazu ba tinan lima oin mai sei fó prioridade ba dezenvolvimentu rekursu umanu, liuliu iha pilar sosial, tanba Governu hakarak asegura katak dezenvolvimentu la'o la'ós de'it liuhusi infraestrutura, maibé mos hasa'e kualidade moris sidadaun sira.

“Objetivu prinsipál husi orientasaun Planu Médiu Prazu mak fó prioridade ba dezenvolvimentu rekursu umanu, liuliu iha pilar sosial. Dezenvolvimentu la'ós de'it kona-ba infraestrutura, maibé mos kona-ba kualidade moris ita nian povu,” Assanami informa  ba jornalista sira, hafoin  remata reuniaun interministeriál planu médiu prazu 2027-2030 iha Centru Covensaun Dili (CCD),  Tersa (14/07).

Tuir Assanami,  Governu sei fó atensaun boot ba saúde, nutrisaun, edukasaun no protesaun sosiál, tanba área sira-ne'e importante atu prepara rekursu umanu ne'ebé iha kapasidade atu kontribui ba dezenvolvimentu nasaun.

Kona-ba saúde, Assanami hatete,  programa preventivu sei sai prioridade, liuliu atu hamenus malnutrisaun no malnutrisaun krónika ne'ebé afeita dezenvolvimentu labarik sira. “Programa preventivu no hamenus malnutrisaun sei sai prioridade. Problema ida-ne'e afeita diretamente qualidade moris no dezenvolvimentu ba ita nia labarik sira, tan ne'e presiza koordinasaun di'ak entre ministériu no instituisaun relevante sira,” dehan Assanami.

Iha área edukasaun, nia esplika,  Governu sei fortalese formasaun profesór sira, hadi'a sistema rekrutamentu, infraestrutura eskolar no kuríkulu atu responde ba padraun ASEAN. Governu mos sei fó prioridade ba formasaun téknika no profisionál atu prepara juventude sira ho abilidade, disiplinu no produtividade. “Formasaun tenke fó prioridade ba abilidade, karáter no produtividade, atu prepara  ita nia ema sai peskizadór, lider, jestór no tékniku profisionál,” hatete Assanami.

Assanami akresenta,  programa no orsamentu Governu sei alinha ho objetivu ne'ebé klaru, atu bele sukat rezultadu husi kada investimentu no haree impaktu ba hamenus malnutrisaun, garante seguransa alimentar no kria kampu servisu.

“Polítika no programa tenke aprova uluk, depois mak aloka osamentu. Ho ne'e Governu bele sukat se rezultadu atinje ka lae, no identifika  ita nia ministériu nia difikuldade sira atu hadi'a implementasaun,” dehan nia.

Nia mos haktuir,   Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão orienta ministériu hotu atu alinha programa no osamentu ho prioridade estratéjika Governu no preparasaun Timor-Leste ba integrasaun ASEAN.

Aleinde preparasaun PMP 2027–2030 ba setór ekonomia sei fó prioridade ba diversifikasaun ekonomia, hametin setór privadu, kria empregu, hasa'e produtividade, hamenus dependénsia ba Fundu Petrolíferu no prepara Timor-Leste atu benefisia husi integrasaun ASEAN. Atu nune'e garante katak komunidade iha área remota sei nafatin sai prioridade, atu asegura sidadaun hotu, liuliu labarik sira, hetan asesu hanesan ba edukasaun ho kualidade no la iha diskriminasaun. *Media MJDAK*

 

komentariu

MediaMJDAK
14 - 07 - 2026

IMAJEN SELUK

NOTISIA

20-07-2026 MediaMJDAK

placeholder image

18-07-2026 MediaMJDAK

placeholder image

18-07-2026 MediaMJDAK

placeholder image

Back Page 4 Next Page

Eventu Nasional/Munisipiu

Eventu Nasional/Munisipiu

Nelyo Isaac Sarmento

Ministro MJDAC

MINISTÉRIO DA JUVENTUDE, DESPORTU, ARTE E CULTURA

Jorge Soares Cristovão

Sekrétario Estado

SECRÉTARIO ESTADO ARTE E CULTURA

Eventu Internasional

- LEJISLASAUN -

  • Orgánika Ministériu Juventude, Desportu, Arte no Kultura Download
  • Decreto Lei Komisaun Nacional do Desportu
        Decreto Lei No 60/2023 de 24 de Agusto Download
  • Resolução do Governo
        Politika Nasional ba Arte no Kultura Download